För ett tag sedan fick jag några fina, gamla guldramar av min rara mor. Jag la dem i en hög i vardagsrummet. Och där har de legat. Tills igår. Jag fixade till ett par texter i mitt photoshop och skrev ut. Och hängde upp.
I köket fick den lilla fina guld-vita ramen hamna. Och i den ett Majkis-citat. Ett citat från när hon var 4 år. Ett citat som passar bra i ett kök. Ett citat som jag ler åt varje gång jag går förbi.
Det är väldans bra för själen att få le mycket. Det behövs i vintermörkret.
Även sovrummet fick sig en tavla. Den guldramen var aningens trasig på ett ställe. Så den målade jag vit med akrylfärg innan upphängningen.
Inget citat denna gången. Utan bara mina innersta känslor angående min säng. Utskrivet på ett papper.
Låtom oss zooma in.
Jag gillar verkligen min säng. Alltså verkligen, verkligen gillar. Kanske speciellt eftersom att vi har en Kung som tycker att morgonen lika gärna kan börja 03.35. Jag gillar verkligen, verkligen Kungen också. Ungefär 3 timmar senare.
